mirafiol.blogg.se

Absolute Dance och Sherlock

Kategori: Allmänt

Jag tror någonting stort håller på att hända!
Vad?
Jag kan endast tänka mig, att vare sig det är något bra eller dåligt så kommer det giva mig någonting nytt. Någonting mer. 
Alla våra växter dör och min skrivarglöd är försvunnen. Mensen finns inte och munsår återkommer. Vad är det nu som händer? Jobbigt att inte få pussa, jobbigt att se ful ut. Annars skulle jag ju kunna tycka att allting är ofantligt bra, även fast det inte känns som så innuti. Utifrån däremot: WOW!!! What a glorious time to BE ALIVE!!!!

Härom dagen var jag tvungen att dra mig till Vårdcentralen för att lämna sex stora rör blod. Läkarna vill ha diverse tester på mig och jag var nervös som vanligt. Inte för att nålen är stor och det sticks och gör ont, utan för att känslan av att bli alldeles urholkad och yr. Snurring och hungrig på samma gång. Lilla syrran var go och klappade snällt min genomsvettiga hand.
"Såja, såja," tröstade hon, "du blev visst lite svettig hehe" sa hon efteråt och gav mig papper. Drypande handsvett förfläckar både kläder och människor. Stackars syrra. Hon tog mig däremot in till personalrummet och gav mig en stor kopp kaffe och sa att jag fick sitta o sippa på kaffet i väntrummet hur länge jag ville. Man blir ju bara alldeles skör i hjärtat av sådana personer.

Sedan så kryssar jag till Riga på söndag och sedan uppåt till norr. Iallfall om det blir som planerat. Min schaman sa att jag självfallet skulle åka till Urkult i år igen. "Du gillar ju det, AnnaMaria" sa hon och la huvudet på sne. Ja FAN vad jag gillar det. Satan i helvettes jäkla KUK vad jag gillar det!! Den enda haken är väl om han skulle gilla det, och om inte, hur blir det då? Och om han inte följer med, hur blir det då då? Eller om jag stannar kvar i Sthlm och är med på pride för första gången i mitt liv, typ? Nja, skogar, älvar och eldnätter faller nog mer in i min smak än eurotrance. Jag kan ju åka själv (som jag gjorde förra året) men det vore ju kul att ha en person med.
 
Fast visst kan det va nice med sån musik också, PING FRIDA B: 



Annars får jag mina lediga dagar att rulla hur fort som helst och allting är ändå ganska underbart. Jag mår bra, fastän det där... som är. Som alltid är och alltid kommer tillbaka vad jag än gör och alla skriker "acceptera dig själv, ha tillit till processen!!!" Ja men FAN vad det ska va SVÅRT ibland. Pusha mig själv att komma ihåg min karaktär som är jag. Min positiva skugga som följer mina steg. Ta fram den istället och låt den inte va skugga. Jaa.. men om jag tar bort min "extra bröstvårta" (friends) så kanske min förmåga också försvinner? Skämten satt i missbildningen.

Jovisst, vi har även börjat kolla på Sherlock!: