mirafiol.blogg.se

Mera skitiga skriverier om saker som inte håller

Kategori: Allmänt

Nu satan så gäller det att processa!!
Idag har det känns mycket annorlunda. Jag har fått älta till någon klasskompis, jag har fått i mig två, dock ynka måltider men ändå!! Det växer i munnen ja det gör det, men det känns ändå bättre.
Jag har bara lyssnat på Clan of Xymox och det känns okej!! Klart jag tänker på honom, ja det är klart vi upptäckte ju tillsammans men jag gillar faktiskt också och kan också uppskatta musiken utan honom.
Jag har skrivit långa, deprimerade kärlekshistorier. Varav en om Jesus hur han förförde mig i Mexico City. Tackade nej till att prata om skrivarlinjen till någon obetydlig intervjugubbe. Hatade när en klasskompis kom fram till mig och sa "Hur känner du för prosan?" (Klart jag känner skit jag hatar prosa jag hatar att du ställer en sådan betydelselös fråga till mig jag hatar hatar hatar) "Mm helt okej" svarade jag, såklart.
Kollar runt och alla är fula. Alla är fula och ointressanta och jag har absolut ingen lust att rebounda. "Gör inte det då", säger någon och jag frågar hur lång tid det tog för honom med sitt ex. En och en halv månad, men då var det tydligen en befrielse att få knulla igen.

Allt handlar inte om det ändå. Allt handlar hur man vill ha det. Hur vill jag ha det? Inte smärta iallafall, det vet jag. Men hur vill jag ha det då? Det var ju faktiskt jag som gjorde slut, men av en jävla anledning också.
Idag känns det iallafall bättre. Tid går, kort tid men ändå, och jag tänker alla tankar som jag inte fått tänka. Det känns som att jag är konstant bakfull och det både pirrar rastlöst i kroppen och jag känner mig fortfarande otroligt trött.
Jag ser en bro! Den ser ju precis lika dan ut som bron jag gått på varenda dag i flera månader!! Ja juste. Nycklar. Folkbokföringsgrejer. MINA GREJER. Mina känslor? Mina nya känslor? Mina gamla känslor? Alla mina fucking känslor överallt!! Så trött på känslor och ibland skulle jag kunna tänka mig att nöja mig med den lilla, lilla kärlekskänslan, men jag är fan inte värd det. Jag är inte värd det för jag vill ha det påriktigt! Jag vill ha riktigt kärlek, en såndär som man bara inte kan slita sig ifrån varandra. Inte kan tänka sig att vara ifrån och ja, svar på ditt uttalande att jaaaaa det känns konstigt att inte få träffas jaaaa suck jag vet jag vet för jag har varit med om detta förut. Men vad ska vi göra då? Vad finns att göra?

Kommentera inlägget här: