Carpe DM och så annat
Kategori: Allmänt
Jag har nyss köpt en jättedyr biljett i Stockholm för Depeche ska spela. Dealade med Stella att iallafall en av konserterna måste vara extra-vip-golden-cirkle jävla-fjant-kapitalism. Som hon sa "vad ska dom göra? köpa bubbelpool deluxe?".
Nä, ändå kan jag inte låta bli att plötsligt bli sådär som jag var förut. Hetsig, svettig och gråtandes. Jag undrar vad min 17åriga roomie tänker när jag sätter mig i sängen och gråter mot dataskärmen för jag ser ett liveklipp ifrån nåt gig för 15 år sedan. Skrattar mig själv i ansiktet men det bara går inte att inte rysa, le och åma sig när man ser dom där två hoppa upp och ner och vara sams och nyktra på ett helt annat sätt. Det är Depeche Mode del 2 och fint och moget och glatt. Även fast jag tusen gånger om skulle vilja sett en aspackad Martin som knappt kan stå upp på scen och en introvert heroinist Dave under Devotional-tour -93.
Känslan är en lycklig kung!
Annars mår jag sådär just nu och jag tycker franskan går åt helvette. Hatar killar och fester, allting smakar trä och jag jojjo-röker så mycket. En dag ingen, andra dagen alla. Det enda jag vill göra är att gråta men istället så bryr jag mig inte alls om någonting, ännu en gång, och tror att jag kan klara av alla världens konstigheter och fara för både liv och hälsa. Jag kommer nog aldrig förändras alls. Forever splittrad zodiacproblems #1.
Trots det mediterade jag idag och det var så skönt. Kunde skära bort lager av mur jag byggt upp och känna mig sådär mör och känslig igen. Dock vill jag inte vara så heller för jag vet inte vad som hänt, men plötsligt så ser jag så mycket energier och småfolk som jag actually ser in i ögonen när de kommer fram till mig i sängen. Prickar som rör sig som om någon ville skoja med mig. Prickarna vet jag inte riktigt vad det är, jag blir bara rädd att jag hallucinerar, men småfolket känner jag igen sedan tidigare. Fast dom är typ "franska".
Jag känner mig ändå lugn iallafall och försöker bara att lita på processen omg ja, ja, ja lugn nu Mira chilla, relaxa, lev i nuet. Galen blir så frustrerad! Jag saknar mina svenska kompisar en hel del och det svenska livet. Men halva tiden kvar det går som en smäck! Skriver franskt CV som läraren ska rätta åt mig och sedan så jävlar blir det d'Alpes!!
Annars försöker jag rätta Novellen och har börjat skriva manus. Japp, har lämnat författar-drömmen för idag ska jag bli dramatiker. Men helst av allt skulle jag vilja ha kuk och vara synth-hjälte på 80talet snälla dröm bli påriktigt!!!
Nä, ändå kan jag inte låta bli att plötsligt bli sådär som jag var förut. Hetsig, svettig och gråtandes. Jag undrar vad min 17åriga roomie tänker när jag sätter mig i sängen och gråter mot dataskärmen för jag ser ett liveklipp ifrån nåt gig för 15 år sedan. Skrattar mig själv i ansiktet men det bara går inte att inte rysa, le och åma sig när man ser dom där två hoppa upp och ner och vara sams och nyktra på ett helt annat sätt. Det är Depeche Mode del 2 och fint och moget och glatt. Även fast jag tusen gånger om skulle vilja sett en aspackad Martin som knappt kan stå upp på scen och en introvert heroinist Dave under Devotional-tour -93.
Känslan är en lycklig kung!
Annars mår jag sådär just nu och jag tycker franskan går åt helvette. Hatar killar och fester, allting smakar trä och jag jojjo-röker så mycket. En dag ingen, andra dagen alla. Det enda jag vill göra är att gråta men istället så bryr jag mig inte alls om någonting, ännu en gång, och tror att jag kan klara av alla världens konstigheter och fara för både liv och hälsa. Jag kommer nog aldrig förändras alls. Forever splittrad zodiacproblems #1.
Trots det mediterade jag idag och det var så skönt. Kunde skära bort lager av mur jag byggt upp och känna mig sådär mör och känslig igen. Dock vill jag inte vara så heller för jag vet inte vad som hänt, men plötsligt så ser jag så mycket energier och småfolk som jag actually ser in i ögonen när de kommer fram till mig i sängen. Prickar som rör sig som om någon ville skoja med mig. Prickarna vet jag inte riktigt vad det är, jag blir bara rädd att jag hallucinerar, men småfolket känner jag igen sedan tidigare. Fast dom är typ "franska".
Jag känner mig ändå lugn iallafall och försöker bara att lita på processen omg ja, ja, ja lugn nu Mira chilla, relaxa, lev i nuet. Galen blir så frustrerad! Jag saknar mina svenska kompisar en hel del och det svenska livet. Men halva tiden kvar det går som en smäck! Skriver franskt CV som läraren ska rätta åt mig och sedan så jävlar blir det d'Alpes!!
Annars försöker jag rätta Novellen och har börjat skriva manus. Japp, har lämnat författar-drömmen för idag ska jag bli dramatiker. Men helst av allt skulle jag vilja ha kuk och vara synth-hjälte på 80talet snälla dröm bli påriktigt!!!
Här är jag för sex år sedan när jag skulle se Depeche Mode för andra gången i mitt liv.
5 maj 2017 blir min sjätte gång!!!
Splittrad men lycklig, nervöst köpte jag cigaretter på pressbyrån kl 6.30 på morgonen och efteråt mötte jag Alexis och Stella i Liljeholmen och vi tar tvärbanan - åker förlångt, sätter oss på en annan påväg tillbaka mot Globen och åker förlångt ännu en gång - går på rälsen i snön, 31 januari, i våra converse och kommer tillslut fram till Globen. Jag är nr fyra in och får plats längst fram mitt emellan Dave och Martin. Gud vad dom kollade på oss och vi kom med på depechemode.com med tre-fyra bilder på oss. DET VAR ETT ÄVENTYR ATT VARA JAG.
5 maj 2017 blir min sjätte gång!!!
Splittrad men lycklig, nervöst köpte jag cigaretter på pressbyrån kl 6.30 på morgonen och efteråt mötte jag Alexis och Stella i Liljeholmen och vi tar tvärbanan - åker förlångt, sätter oss på en annan påväg tillbaka mot Globen och åker förlångt ännu en gång - går på rälsen i snön, 31 januari, i våra converse och kommer tillslut fram till Globen. Jag är nr fyra in och får plats längst fram mitt emellan Dave och Martin. Gud vad dom kollade på oss och vi kom med på depechemode.com med tre-fyra bilder på oss. DET VAR ETT ÄVENTYR ATT VARA JAG.
Nu är jag liksom såhär och är naturlig med vitt linne wow. Utseendet förändras men insidan stays the same. Fortfarande ett äventyr att vara jag. Numera med mer frihet och valmöjligheter. Bestämma själv över min kropp och vad jag ska spendera mina pengar på. Morsan skrattade bara när jag sa att jag betalat 1800 spänn för early entrance + golden cirkle. "Ja vad ska man lägga pengarna på om inte det man gillar?" Hon är bara världens bästa mamma.
Tack för mig, ses i maj Devotional-guy, Depeche-Mode-norsken, du som alltid skriker "Fletch, Fletch, look at me!!" Och så förståss alla ens föräldrar som kommer ställa frågan "Jahapp, var det lika bra den här gången?" Jadå.
