Make love not war eller nåt sånt.
Kategori: Allmänt
Nä nu jävlar kommer mina riktiga senses till foga. Att åka på semester eller för mig åka och försöka fixa mitt liv, är TVÅ helt olika saker. Två ganska riktigt olika saker. Men vad ska jag säga? I natt efter kanske tredje flaskan vin så brakade kalabaliken loss och vi båda flippade pågrund av våra olikheter. Jag kan förstå hans frustration och jag förstår sanneligen min egen. I mixen av de båda och mitt huvud som sjöd som en gammal panna, tog jag mitt pick och pack och bara drog. Ut i natten. För att hitta någon annan stans att bo. Hur. Jävla. Knäppt. Är. Inte. Det. Kl. 03:30. ?. ?. ?.
Men ärligt talat kan jag tycka att det är svårt när det handlar om så nära relationer och vi har ju kännt varandra i 20 år i år. Svårt att leva upp i varandras armhåla, precis som det är svårt att leva upp i mammas armhåla. Saknar massa personer i Sverige verkligen men jag tvekar inte ett unds på mitt val. Dock kan det ibland kännas förvirrande men har fått ett jobbsvar och ska på intervju på lördag.
Dumma nice-servitörer har skrivit nu till mig, i dom mest opassande av tider och jag kan verkligen inte förstå NÅGONSTANS I MITT HUVUD VAD I HELVETTE DOM VILL?! Lika korkat som att inte ha kondomer hemma eller inte fixat sig ett kontokort och åker utomlands? Eller kanske att LJUGA om någonting för att sedan ställa till en SCEN för att JAG är KORKAD och säger emot? Nej fan jag är så JÄVLA ARG bara just nu, förlåt ni som känner er träffade.
Så när jag satt där i natten på en parkbänk och rökte förbjudna cigaretter kom jag och tänka på en känsla jag hade tidigare idag. En varm och go känsla men en extrem känsla av flykt. Jag fimpade cigaretten, kände efter i magen. Ett namn kom till mig som varit uppe förut när jag vart nojjig. Jag är så rädd och så fruktansvärt nojjig just nu och jag bara flippar av tanken och känslan som kommer till mig. Fy fan för östrogen och befruktningsåldern allstå.
Hängde i Montmartre igår så jävla o -Nice höhö.
På en bar där man beställer in flarror ist för glas.
Vid Sacre Coeur också såklart.
Titta mamma jag har sett Parisetornet!!
Dumma nice-servitörer har skrivit nu till mig, i dom mest opassande av tider och jag kan verkligen inte förstå NÅGONSTANS I MITT HUVUD VAD I HELVETTE DOM VILL?! Lika korkat som att inte ha kondomer hemma eller inte fixat sig ett kontokort och åker utomlands? Eller kanske att LJUGA om någonting för att sedan ställa till en SCEN för att JAG är KORKAD och säger emot? Nej fan jag är så JÄVLA ARG bara just nu, förlåt ni som känner er träffade.
Så när jag satt där i natten på en parkbänk och rökte förbjudna cigaretter kom jag och tänka på en känsla jag hade tidigare idag. En varm och go känsla men en extrem känsla av flykt. Jag fimpade cigaretten, kände efter i magen. Ett namn kom till mig som varit uppe förut när jag vart nojjig. Jag är så rädd och så fruktansvärt nojjig just nu och jag bara flippar av tanken och känslan som kommer till mig. Fy fan för östrogen och befruktningsåldern allstå.
Hängde i Montmartre igår så jävla o -Nice höhö.
På en bar där man beställer in flarror ist för glas.
Vid Sacre Coeur också såklart.
----
I natt drömde jag om min levande morbror och han och jag pratade och umgicks och jag tror det är ett önsketänkande. Såhär lät en av konversationerna:
Morbror: Jag är så glad över att det här året är slut. Nu finns det inga mera sjukdomar att oroa sig för. Alla är friska, ingen ligger på sjukhus. Ingen kommer dö.
Jag: Ja, men mormor kommer ju dö snart. Nästa år.
Morbror tittar på mig och börjar gråta.
Morbror: Säg inte sådär.
Jag: Förlåt det var inte meningen. Hon kommer inte dö nästa år, jag bara sa så. ( fast i drömmen visste jag att jag ljög )
Morbror och jag kramas och gråter. Jag går på en bar och halsar cava. Dröm slut.
Äckligt att jag drömmer om hennes död jag vill inte det. När hon dör så vet jag inte ens vars jag ska stå längre. Älskade lilla mormor, älskar dig mer än pappa. Nä, ibland orkar man bara inte leva längre, eller man kan erhålla den känslan åtminstone. Just nu skulle jag behöva gå på antabus, dricka citronvatten och plåstra om mig själv men juste, ska ju vara så jävla självständig, modig och äventyrslysten justja.
Här är en låt som jag lyssnat mycket på dom senaste veckorna.
